För mig.

Jag saknar Sydamerika. Det var nyttigt. 

Jag uppskattar Sverige. Det är tryggt.

Jag drömmer om Asien. Det blir snart.

Sydamerika, såna klyftor. Kontraster. Rik och fattig. Åsnor, näsbjörnar, kollibris. Högt och lågt.

Brasilien, Rio gav mig de sjukaste kontraster jag någonsin sett. Klyftorna där är helt sanslösa. 

Jag såg en facebookstatus när jag var i Rio om hur sjuka klyftorna är i Sverige. Och ja, plockar du överklass och jämför med de som har det sämst ställt i landet är det kontrast.. Men i Sverige har vi också väldigt många klasser däremellan. Det syns inte så tydligt att vi har klasser här som det syntes i Rio.

Sen kan man inte klaga på klass skillnader när man glatt tar hela sin skatteåterbäring och köper en ny tv för att sen sitta och säga att "allt beror på invandringen". Då borde man nog lagt pengar på en ny hjärna istället. 

I Argentina åt jag kött, kontrasten mellan rik och fattig var inte så skarp i Buenos Aires.  Foz do Iguaçu som gränsar mellan Brasilien och Argentina var också ganska lugnt på den fronten.

Så flög vi till Peru. Det värsta men bästa. Höjden är svår att vänja sig vid. Imponerande att alla där orkar får runt hela dagarna. Men man lärde sig uppskatta det lilla något här. Ingen asfalt och jordbruket är stort. 

Såg knappt någon utan hem. De fanns många fina hus uppåt bergen och det kändes som ett väldigt tryggt samhälle.

Panama, vad kan jag säga. Kändes levande och man uppskattade verkligen värmen efler Peru!

Häftigt att se kanalen med. Men ännu en gång fick man se hur det fattigare drabbades av att deras jord ska plöjas för något de inte ber om. Klart indianerna stod chanslösa. Och nu vill de göra likadant igen?!

Mexico, som ska vara det osäkraste landet i världen enligt många. Så mycket kärlek. Träffade EN otrevlig människa. Men områdena jag besökte hade fantastisk atmosfär och kultur. 

I övrigt bjöd Sydamerika på människor från såväl Nordamerika som Oceanien och Asien. Européer och härliga kvällar. 10/10. 

Träffade så mycket folk som jag vill träffa igen!

Kom på mitt inlägg om köttindustri som uteblev igår.

 

Såhär är det, anledningen till att jag blossade upp igår när jag läste ett inlägg om att Sveriges djurhållnings regler skulle vara bättre än Danmarks. Det beror på att jag i höstas tillsammans med två tjejer till under ett ämnesövergripande projekt i samhällskunskap och naturkunskap valde att skriva om djurhållning och matproduuktion. Vi jämförde med flera länder. Kollade på tabeller och så vidare, sedan vi började skriva på detta projektet har mitt intresse för mat och djurhållning växt något oerhört. Jag är ganska insatt i vad man bör och inte bör köpa.

 

Det vi främst ville veta när vi var klara med arbetet var: är svensk djurhållning bättre än övriga världens djurhållning?

Det tog inte lång tid innan vi insåg att detta mer var ett rykte än en sanning. Vi kollade flera hemsidor, tidningar och tabeller. Man kan då se att Sverige har bland de sämre djurhållningslagarna. Då vi hade minst stjärnor i nästan alla protokoll.

Bland annat har vi ingen lag som säger att man måste bedöva en gris innan den kastreras, (i Norge är detta förbjudet och i Danmark är diskussionen igång vilket den inte är i Sverige) kan ni tänka er hur jävla ont det skulle göra om någon ryckte ut er livmoder eller skar av er kulorna utan att bedöva er först?

Suggor står fixerade, kultingar äter sina rumskompisar och liknande i konventionella (ej ekologiska) jordbruk.

Det finns en dokumentär (känsliga tittare varnas) som heter Ett liv som gris som jag tycker ni borde spana in innan ni kritiserar andra länders köttindustri och djurhållning.

 

För att köpa en glad gris bör man inte satsa på att köttet ska vara svensk utan ekologiskt. Nu vet jag att folk kommer kritisera de dyra priserna, men då kan jag säga att det är en investering i din, miljöns och även djurens hälsa. Lagarna för de ekologiska jordbruken är strängare och dessutom mer kontrollerade än konventionella jordbruk.

Kollar man dessutom på området omkring de ekologiska jordbruken så kan man se att där finns ca 30% fler arter av växter och djur än vad det finns runt ett konventionellt jordbruk.

 

På ett ekologiskt jordbruk ligger bland annat kraven att man inte ska föda sina höns och grisar på majs, industriellt framställda proteiner, sojabönor eller liknande. Inga bekämpningsmedel ska användas och djuren ska få beta ute i det fria.

För att se att dessa lagar följs åker djurskyddsinspektörer runt på ekologiska gårdar i Sverige och besöker dem 1-2 gånger per år.

 

Ca tre miljoner grisar slaktas i Sveriga varje år och av dessa är det runt 95-99% som aldrig har fått böka ute.

 

Så väljer du att köpa ekologiskt kött kan du äta det med bättre samvete för både din egen, djurens och miljöns skull.

Du slipper de bekämpningsmedel som finns i det ej ekologiska köttet också för den delen, som vandrar vidare in i din kropp.